Update

Updatering

Tjena tjena!

Tro det eller ej men lever fortfarande efter ett liten break från bloggandet. Här kommer en snabb recap från de tävlingar jag kört nu under detta 2 månaders uppehåll med en massa roliga bilder.

Borlänge tour 

Borlänge tour är ett etapplopp på mtb och är det enda i sin klass i Sverige med internationellt motstånd i både Junior och Elit klasserna. Åkte hit med höga förväntningar efter en 10e och 8e plats på Klippingeracet och Vårgårda.

Allting började helt okej med en 14e plats i prologen, en 7km Timetrial, där det bara är du mot klockan.  Men sen dagen efter så raserade allt totalt. 3x 7km på en tuff bana med temperaturer runt 25-30 grader i stekhet sol. Det sket sig totalt och jag rullade in på en 21a plats efter dryga timmens slitande.

Dagen efter vilket va sista etappen var motivationen låg och det enda jag ville va att ta mig imål för att inte förlora för mycket i Swe-cup totalen. Så efter en dålig start på etappen p.g.a sand som jag fastna i starten + att min thru axle lossna 4 gånger rullade jag imål på en besviken 32a plats.

Det blev till slut en 23e plats.

Hade kul med alla från Täby, riktigt härliga grabbar. Och nej, det är inte vi som är korta det är Joel som är lång. Casper är riktigt söt han också.

Lida loop

Lida loop blev en snabb affär där Joel, Filip och undertecknat själv gick loss efter cirka 4 av 40km. Innan dess var vi en liten klunga där person efter person fick släppa tills det bara var de tre musketörerna kvar. Vi samarbetade bra och allt flöt på. Vi började komma ifatt de långsammare tävlingsklasserna som startat 8 minuter före oss efter cirka 40 minuter men de va i regel duktiga på att hålla höger och vi var såklart i regel trevliga.

15km in i loppet dunkades det på bra.

Men precis innan vi kört klart de tekniska partierna på första loopen så punkar jag... kunde se grusvägen ifrån där jag punkat, hade vi bara kommit dit hade det ju vart lugnt.. Men men. 

Sket i att laga punkan och bröt där och då eftersom det inte fanns någon andra klunga att tala om så skulle det vart nästan omöjligt att ensam jaga ikapp en 2-3 minuters lucka beroende på hur lång tid jag hade förlorat på att laga punkan, synd då känslan var bra.

Ränneslättsturen 41km, Lugnet XCO och SM 

Sen var det dags för ytterligare ett långlopp i form av Ränneslättsturen 41km. Det är ungefär här som min streak av dåliga race började. 

Gick ut för hårt och hade för mycket vatten med mig, 1L vs vanliga 300Ml. Rullade in på en 6e plats men borde igentligen kunnat komma 3a eller 4a på en vanlig dag. Dålig känsla i kroppen.

På Lugnet XCO gick jag tillsammans med alla andra ut för hårt och fick verkligen slita bara för att ta mig imål. Men på en väldigt fin, rolig och välbyggd bana som jag kommer ha cirka 2km hemmifrån. Då jag kommer spendera de närmaste 3åren pluggandes uppe i Falun och kommer bo 6km ifrån centrala Falun i en villa med bl.a Hampus bergander från klubben!

Lätt den bästa banan jag kört på.

Sm gick heller inget vidare. 

Åkte ut i en supertuff åttondelsfinal och blev 25a efter ett dålig kval då jag gjorde några tabbar och inte gav allt. På XCOn så bröt jag efter ett av tre varv med kass känsla och ingen motivation.

Engelbreksturen

Som tur var lyfter draken i motvind och det gick bra på Engelbreksturen där jag blev (Spoiler alert) 2a. Men kommer ett längre blogg inlägg om den tävlingen senare.

Tack för att ni läst! Avslutar detta längre inlägg med ett skämt. 

-Ska försöka skriva mera inlägg!

Ha det bra.

Billingeracet mtb 37km

Tjingeling!
Nu är jag här tillbaka framför tangentbordet igen. Ursäkta att det tog sån tid från förra inlägget, ska försöka bli bättre på att skriva oftare. Det får bli mitt Junilöfte. Vadå har du aldrig hört om det årliga Junilöftet? Nu har du det.

Direkt efter skolan på fredag så stack jag och pappa hemifrån, blev en bilresa på drygt 4,30h vilket inte va för illa men fortfarande jobbigt. Man har ju blivit bortskämt med alla tävlingar runtom Stockholm nu på våren. När de riktiga tävlingarna drar igång så kan de ju ibland bli resor på runt 6 timmar i bilen vilket inte är så jäkla roligt. Sm i XCO och XCE går uppe i Östersund, cirka 8 timmars bilresa hemifrån. Aj den kommer göra ont.

Aja hursomhelst så kom vi fram kl 18 och kunde då provköra banan lite, va tyvärr inte riktigt färdig bandat så va en gnutta förivrande hur man skulle köra men vi kunde ändå hitta varvningen, en del av banan och startbacken som jag körde igenom någon gång. De hade gjort om lite från förra året, tidigare år så svängde vi vänster från vägen in till skogen men iår så hade de gjort/byggt om skogssektionen av startbacken så att den var brantare och längre. Det faktum att det hade regnat så att det typ inte fanns något fäste alls hjälpte faktiskt inte tro det eller ej. Sen att vi även va några 100-tals anmälda så ställde jag in mig på att springa några meter, inte roligt att göra på en cykeltävling men men.

Vi åt vår middag, sov förvånansvärt bra, gick upp och förberedde allt och sen rullade vi ner till start och mål området.

Vi körde upp för halva startbacken 2 gånger för att reka starten och värma upp. Men då fållorna öppnade cirka 30 minuter innan starten så va vi tvungna att hetsa lite där för att inte hamna för lång bak i fållorna. Långlopp som Billingeracet har ett system med fållorna så att du startar med de som fått samma tid som dig på senaste långloppen, förutom de tävlingsklasser som kör de kortare loppen i.e oss. som alltid står i fålla 3. Detta innebär onödigt många omkörningar i första backen tyvärr.

Så där stog vi i cirka 30 minuter och inväntade starten, hade lyckat komma in på första startledet så det kändes bra. Hade nu alltså alla mina konkurrenter bakom mig vilket ger mig mycket kontroll, trodde jag iallafall. När vi står där och väntar så får vi höra att vi måste köra lugnt första 500 metrarna då det bildats 2st trattar, en när vi skulle ut från fållorna och ut på vägen och ett vägarbete där vi bara fick/kunde köra cirka 1 bil i bredd.

Bilden tagen efter halva startbacken av Cykelkanalen

Starten gick och allt kändes bra, lite irriterande att va tvungen att vänta i någon minut bakom alla de 100-tals andra cyklister som också va tvungna att vänta p.g.a tratten i starten, bara för att köra om alla någon minut senare. När vi svängde höger upp på en större väg (fortfarande innan andra tratten) så ser jag att Hugo Lennartsson (P15-16) kör upp på trottoaren och avancerar upp som fan, visst jag hade också kunnat göra det men man får egentligen inte göra det. Där ska publiken stå inte cyklister, irriterande men kunde inte göra något åt det.

Efter tratten så va det fullt ös medvetslös, typ, hade bestämt mig för att inte gå ut för hårt då jag förra året verkligen verkligen väggade efter första backen. Så försökte hålla mig inom ett hyfsat avstånd från Hugo Lennartsson.

Efter startbacken så kom ett lite tekniskt parti där jag gjorde några onödiga missar och tappade lite mycket på Hugo Lennartsson så han kom iväg med en snabb klunga medans jag bakom var tvungen att anföra våran klunga för att försöka komma ikapp vilket vi spoiler alert inte gjorde. 

Efter en grussträcka på ungefär 3 km som jag va väldigt aktiv med bl.a 500 watt i 30 sek, 275 watt i 3 min och 300 watt i 2 min så va jag väldigt sliten efter den sträckan och rullade bara med min klunga.

Finns tyvärr inte riktigt mycket mer att skriva om. Rullade bara med i min klunga och hoppades på att Hugo skulle släppa den snabba klungan framför, som vi kunde se ibland. Vilket han aldrig gjorde. Hatten av till honom.  Gjorde ett sista försök i en lång backe och snittade 270 watt i 9 minuter. Wattmätaren slutade funka de sista 12 minutrarna.

Jag körde in på 1.36.35h vilket va en hyfsat bra tid om jag får säga det själv. 35,76 km,                   533 höjdmeter. Vilket resulterade i en 2a plats. Stravan finner du här

Tack för att ni tog er tiden att läsa mitt inlägg, ha en fortsatt trevlig dag!

Återigen så är alla bilderna tagna av Cykelkanalen utöver podiumbilden.

Vårgårda SWE-CUP 2018

Nu va det dags för Vårgårda Swe cupen, blev 10a på Klippingeracet för några veckor sen så vet att jag hade ett bra resultat inom mig.
Men även om jag hade en topp 10 placering i bagaget så var jag fortfarande nervös och psyket fanns inte riktigt där. Då börjar ju såklart ursäkterna och hjärnspökena att komma.
Jag hade kört Billingeracet dagen innan så var sliten ifrån det, banan hade många höjdmeter så tanken om att jag skulle köra dåligt och bli frånåkt förstärktes bara och när jag kom 10a på förra Swe cupen så va det bara 1 minut bak till 15e platsen så det var väldigt tight.
Det faktum att det var en Swe cup med internationellt motstånd hjälpte ju inte direkt. (Kan man kalla det internationellt motstånd om det var 1 eller 2st norrmän med!?)

Aja hursomhelst så kom vi till tävlingsområdet kl 18 på lördagen efter att ha tävlat klart Billingeracet, vilket va 1,48 timme av lidande så va man liiite trött. Men men, bara att kötta på och när jag faktiskt kommit igång så kändes benen hyfsat bra ändå.
Rullade ett varv med Pappa, några varv själv och sen gasade jag och Hampus på någorlunda ett sista varv. Hängde med honom bra utan att kollapsa vilket alltid är positivt.

 bilden tagen av Markus lidevi

Vi åkte sedan till hotellet där vi käkade middag och packade upp alla våra grejer innan vi begav oss till den lokala Ica butiken för att införskaffa oss lite söndagsmys.
Efter en god natts sömn och en fin hotellfrukost så begav vi oss mot tävlingsområdet runt kl 10.

När vi kom fram så hämtade vi ut nummerlapparna och körde ytterligare några varv på banan, bl.a med Kajsa och Joel. Benen kändes förvånansvärt bra med tanke på gårdagens insats.
Sen kom väntan. Vi skulle starta 16.40 så nu var det 5 timmar då vi inte hade något att göra. Det faktumet att jag inte hade någon mobildata kvar och att det inte fanns något wifi på tävlingsområdet hjälpte inte.

Efter en bra uppvärming och en massa väntan så blev klockan till sist 16.25 tro det eller ej och de släppte in oss i fållan. Ställde mig först i andra raden men skulle tydligen stå i första då 2 personer inte va där. Nice. Så där står jag i första startledet med alla förutsättningar för att lyckas.

Bilden tagen av Markus lidevi

Efter ytterligare lite uppvärmning till fots denna gång och lite skitsnack så gick starten. Kände mig förvånansvärt bra och tappade inte alls mycket på täten i första backen.
Det bildades snabbt en tät med Joel, Sebastian fagerberg, Samuel örnborg, Casper johansson, Viktor  Lindquist, en norsk grabb och några andra snabba grabbar. De var totalt 9st i den klungan och jag låg först i vår andra klunga. Efter startloopen så var vi cirka 10-15 sekunder efter täten beroende på vem du ränkar med.
Hade då snittat 550 watt i en minut på startbacken och 950 watt i 10 sekunder i starten så var hyfsat trött när vi efter ytterligare grusväg kom in för varvning.

Men körde på och höll mitt eget tempo. Efter cirka halva första varvet så hade typ 2 eller 3 personer kört om mig så låg du och fightades om 12e platsen.
Kör mitt första varv superbt och hänger med bra, kommer ikapp och kör om Joel och Sebastian fagerberg som hade kroknat av att försöka hänga med täten, de tar mig varje dag i veckan, förutom igår.
Kommer även ifatt och om de två som körde om mig innan, så nu ligger jag alltså på en 8e plats, vilket inte är snopet med tanke på de 50 startande och tufft motstånd.
Ser att Casper johansson också hade släppt täten, han hade väldigt svårt i backarna och såg väldigt trött ut, men han är kanske 195 och väger nog lika mycket som mig och alla andra grabbar på 170-180cm tillsammans om jag kan säga så. (Asså skoja, han är inte överviktig) Så såklart kommer han ha det svårt på en bana med många höjdmeter.

Ligger cirka 30 sekunder efter honom men tar in hela tiden. Detta pågår hela varv 2 och halva sista varvet.  Jag tycker själv att jag körde bra och jag jag inte gick ut för hårt utan körde mitt eget race.
Sen på den näst sista uppförsbacken så kommer jag äntligen om honom!

Kör lugnt ner för de 3 droppen men på den högersvängen som va efter (samma som på bilden) så försöker Casper komma om mig på min höger, va då tvungen att inte bromsa in för att inte släppa förbi honom och då kommer jag med en sån fart att jag kör in i banden, vilket va lite surt. Men kommer upp snabbt och förlorar bara typ 10-15 sekunder till honom. Men tyvärr va det lite för mycket och orkade inte ta tillbaka dem på den sista backen utan rullar imål med målet att hålla undan från Sebastian som låg bakom mig.
Kommer in på 48.17 minuter, 16 sekunder efter Casper och 3,41 efter dagens vinnare Viktor lindquist. Så det blev en 8e plats, fan va bra.

Tack för att du läst!
Ska försöka skriva klart blogginläggen om Gävle ungdomscup och Billingeracet där jag (Spoiler) kom 2a på båda tävlingarna.

Stravan hittar du här och fullständiga resultat hittar du  här

Lidingöloppet mtb 23km 2018

Nu va det dags för årets Lidingölopp mtb, en SKIT rolig bana som typ enbart bestod av grusvägar/motionsspår. En riktigt snabb bana med andra ord.
Eller den kändes riktigt snabb iallafall men då det va hyfsat många backar så sänktes genomsnittsfarten till ynka 27km/h. Vi körde nog oftast runt 40km/h.
22km och 275 höjdmeter är ju ändå respektabelt.

Snackade ihop mig lite innan starten med Joel om att köra ett högt tempo redan från början för att splittra klungan, när vi fick höra att det inte blev någon masterstart (D.v.s bakom en bil) så blev det bara ännu hetsigare och vi kunde använda startbacken som hjälp.
Förra året så släppte de oss några hundra meter innan man skulle svänga vänster in på cykelvägen men när vi kom dit iår hade vi redan maxat i någon kilometer så fältet var redan hyfsat utspritt.

Vi körde från start till den svängen på 2.23 min, snittade 350watt med 30 sekunder på 700 watt så när vi svängde in på cykelvägen så va benen "hyfsat" grillade. Eliten körde samma sträcka på 2.16 så vi va inte direkt långsamma.

Vid det här laget så var klungan inte direkt splittrad, men några luckor började öppnas här och där så det va bara att tugga på och ta sina förningar.
De blev cirka 30 sekunder på 350-600 watt varje förning.

Efter cirka 3km så hade vi bildat en grupp på 5 personer.
Jag, Joel, Hampus, Patrik bergman och Theodor antman.
Vi tuggade på i några kilometer innan Hampus va tvungen att släppa.
Även Theodor släppte cirka 4km senare.

Så nu var det bara jag, Joel och Patrik kvar.

Vi samarbetade bra inom gruppen och alla tog sina vändor. Någon missade en vända ibland och någon körde lite för länge men vi funkade bra och utökade vårt avstånd till närmaste gubbe, vilket va Theodor på cirka 1,30 minuter bak.

Tempot va högt men jag kände att benen svarade bra och jag hängde med utan några problem.
När man jämför våra Strava tider med vinnaren i elit Emil Lindgren som låg i täten hela deras race så var vi oftast lika snabba om inte någon sekund långsammare.

efter 13 km så får jag langning av pappa, en vanlig vattenflaska vilket va välbehövligt, va ju nämligen supervarmt. Ok, det va ca 14 grader men solen stekte verkligen på bra.

Med cirka 5km kvar så slutade Joel ta förningar vilket inte riktigt spelade någon roll då vi hade ett så stort avstånd så vi va garanterade att inte bli ikappåkta.

Med 3 km kvar så slutade alla ta förningar och tempot sänktes något.
Otroligt nog så gick dock Patrik upp och tog en sista förning den sista kilometern innan han började sakta ner, och när han saktar ner så ser jag att Joel försöker gå om på vänster sida, va alltså tvungen att attackera för att Joel inte skulle komma före mig.
Så där sitter jag alltså med 800m kvar och jag har attackerat, inte direkt vart jag ville vara men va bara att acceptera situationen och fortsätta köra.
Fick en lucka på kanske 10m men precis innan vi körde in på Lidingövallen så kör Joel om mig och vinsten va garanterat förlorad.
För att ens ha en chans att vinna måste man komma in på Lidingövallen först, och att jag skulle kunna spurta ikapp Joel va ju inte riktigt en möjlighet om man kan säga så.

Rullade över mållinjen på en fin andra plats.
Sen rullade jag och Joel av och snackade lite med alla andra, bland annat Fabian och Kajsa som var där. De körde inte då de bägge va förkylda men roligt att de va där ändå!

När vi står där och kollar på allas prisceremonier så ser vi hur alla vinnare får de här rejäla pjäserna Fazer choklad, en sån där 2kg förpackning som man kan vinna på Gröna lund, oturligt nog för Joel så fick vinnarna i P/F15-16 bara en goodiebag med schampo och tvål. Den är seg.

Vann även en startplats till Lidingöloppet löpartävlingen vilket blir intressant...

Stravan finns här

Tack för att ni läste, adios!

Teknik med Täby

Igår va det teknikträning med Täby som stog på schemat. lite variation från alla tävlingsinlägg, härligt va?
Vi skulle köra några olika sektioner från fiskartorpet banan som inte var särskilt tekniska men nu när det regnade så blev de sannerligen svårare.
En sektion var en backe med ett gäng berms som vi körde nerför som avslutades med en tight singletrack, efter det så körde vi upp för en lätt backe och sen va det bara att sätta sig på repeat.
Allt gick bra utöver att mitt bakhjul "lossnade" lite då jag inte hade dragit åt min thru axle tillräckligt.

Sen rullade vi vidare till en annan loop som var hyfsat lätt, rullade ner i kanske några 500 meter "teknisk" singletrack som avslutades med en lätt backe till toppen.
Jag, Jonte och Hampus hetsade lite, alltid kul med lite tävling.

Det hela avslutades med en väldigt lerig utförsbacke där bakhjulet inte fick något fäste alls, om man körde för långt så åkte man ner i vattnet vilket var ett härligt plus i kanten.
För att komma upp till toppen igen så var det en riktigt jobbig backe som var obeskrivligt lerig, man va tvungen att hålla 350 watt för att ens komma någonstans, supperjobbigt men bra träning.

Totalt blev det cirka 4x 3min på cirka 350-500watt, jobbigt värre.

Cyklade även till och från träningen vilket blev en bra upp och nervärmning.

Idag har det vilats inför Lidingöloppet och Hökarängens XC denna helg.
Nästa vecka är även den väldigt hektisk:

Mån- Skollöpning
Ons- Täby KM
Tors- Gävle Ungdomsscup
Lör- Billingeracet
Sön-Vargårda

Adjö, sussa söt.

Klippingeracet Swe-cup #1

Godag godag.

Idag va den stora dagen, efter 7 månaders vinterträning så var det dags att mäta sig mot Sveriges bästa P15-16 killar.

Visst, har kört 3 tävlingar iår men det har varit Km, Keps och en TT, så idag va första riktiga tävlingen. Så självklart var jag nervös, första tävlingen varje år är alltid ett stort frågetecken. Hur har allas vinterträning gått? Vilka har nya och snabbare cyklar? Vilka kommer jag tävla mot iår? Frågorna är lika många som vi var deltagare, d.v.s cirka 45st.
Vi P15-16 va den största klassen iår så deltagare att tävla mot fanns det gott om.

Ställde väckarklockan på kl 6.30 för att hinna med banträningen 7.30 vilket va lite segt, hade gärna vaknat lite senare då vår start gick 11.26 men ville verkligen få in mer träning på banan så det va bara att bita i det sura äpplet. Fick ändå cirka 8 timmars god sömn så det gick ingen nöd på mig inte.

Vaknade och traskade ner till frukosten som blev mackor, flingor, ett gäng kakor och ett glas oboy, alltid nice med hotellfrukostar.
Rullade upp till tävlingsområdet med Olle som skulle tävla P13-14 kl 9. Fick in ett par varv i ett lugnt tempo bara för gneta in rätt spårval ännu mera.
Bestämde mig dock för att inte köra A droppet på tävlingen då jag inte va tillräckligt säker på den. Visst jag kanske förlorade 1-2 sekunder per varv fast om jag hade kraschat hade jag förlorat betydligt mer än det.
 För övrigt så körde jag nästan alla A spår utöver en stenkista som jag skippade då jag förlorade mer tid på den än på B-spåret.
Tvättade av cykeln i cykeltvätten och rullade sedan tillbaka till hotellet för att invänta starten.

Satt i rummet och käkade chips och tittade Youtube, livet va på topp men nerverna började stiga.
Tog fram allt jag behövde till tävlingen och satte på mig kläderna.
Packade ihop allting i påsar och väskor och rullade sen upp till tävlingsområdet.

Schemat såg ut som följande. 10.20-11.10 testkörning av banan och 11.15 va det upprop till starten. Så hade 50 minuter på mig att klämma in ytterligare ett testvarv och sen värma upp.
 Efter 10 minuters försening så rullade jag, Hampus och Gustav igenom de svårare partierna, ingen behövde nog träna på backarna som inte alls var svåra utan vi körde igenom de tekniska partierna.
Sen satte jag mig på rullen i 25 minuter och körde min uppvärmning i lugn och ro.

Kl 11.25 släppte de in oss i fållorna, så satt på / vid sidan av rullarna i 35 minuter istället för 25 vilket kanske inte var helt optimalt.
Hade blivit seedad som nr 15, och om det är 8 i varje led så blir det ju en plats i andra startledet. Quick maths!

Starten gick och allt kändes bra. Hängde med täten i de första 2 kilometerna innan jag va tvungen att släppa, hade nog kunnat hänga med mera men ville inte vägga så tog det säkra kortet.
Insåg också att jag glömde stänga av lockouten så körde i princip med en stel gaffel i någon kilometer.

Hamnade i en klunga med Joel, Hampus, William högberg och en Almby IK.
Joel hade haft otur med seedningen och hamnade långt bak så han fick spendera väldigt mycket energi för att köra om alla andra och han var märkbart trött så han låg sist i klungan, härligt med lite variation för en gångs skull ;).

Allt kändes väldigt bra första varvet, utöver att Almby IK killen körde om oss några gånger i de tekniska partierna och satte sedan ett långsamt tempo men han var tvungen att släppa vår grupp mot slutet av första varvet.

När det kom till langning så var planen att pappa skulle langa en liten flaska vatten på varv 2 och att jag bara skulle ta en klunk ur en flaska på varv 3. Skulle inte få någon flaska på varv 1 men det glömde jag självklart bort och kastade flaskan så där fick jag köra ett varv utan flaska som den dummern jag är.

Andra varvet gick också bra, benen kändes bra men när Joel höjde tempot för att komma iväg från gruppen så va jag tvungen att släppa för att inte vägga. Hampus och William hängde dock med honom, något de fick betala för ett halvt varv senare.

Ut på 3e varvet så låg jag på en 12e plats med William och Hampus kanske 20-30 sekunder framför mig men jag såg hur trötta de var så jag höjer tempot och börjar komma ikapp dem.
Kör om William med kanske ett halvt varv kvar och kommer ikapp Hampus några 100m senare men då hade jag spenderat så mycket energi på att komma ifatt dem så jag va tvungen att lägga mig på hans rulle och ta det lite lugnt.
Med kanske 1km kvar så får Hampus punktering, han kunde fortfarande cykla normalt men släppte förbi mig ändå. Synd då jag gärna velat spurta mot honom...

Rullade över mållinjen på en 10e plats! En superbra placering som jag är väldigt nöjd över.
 Nu gäller det bara att avancera uppåt. Har som målsättning att starta SM i första startled så då behöver jag vara på en 8e plats i SWE-CUP totalen, något som inte verkar helt omöjligt efter idag.

Sen va det bara att vänta i några timmar på att pappas start skulle gå då jag skulle langa åt honom.
Efter pappas race så stack vi hem och olyckligtvis blev det ett stopp på Burger King för att inskaffa mig en rejäl Baconburgare något jag ansåg mig va värd.

Nu laddas det om inför Lidingöloppet och Hökarängens XC denna helg med KM, Gävle ungdomscup, Billingeracet och Vargårda SWE-CUP nästa vecka.

Ha det bra!

Inför Klippingeracet 2018

Tjo tjo

Idag var det dags, årets första tävling. Eller snarare imorgon är det dags, idag körde vi upp till Säter.

Jag och pappa körde upp till Säter så fort jag kom hem från skolan, tog cirka 2 timmar vilket inte är så farligt. 

När vi kom fram så va det bara att rulla ut på banan och provköra. Det hade regnat hela dagen så banan var hyfsat lerig, ett ställe var dock 10 gånger värre än allt annat och påminner om de värsta cyclocross tävlingarna. Men men bara att kötta igenom imorgon.

Klarade alla A linjer förutom 2st som jag ska köra imorgonbitti 7.30 då det är provträning på banan.

Sen har det inte hänt så mycket mer, vi åkte hem, duschade, åt middag och gick och handla på den lokala Ica affären.

Nu ska jag strax gå och såva några timmar innan det blir en tidig uppstigning 6.30 inför morgondagens strapatser. Ni kan följa loppet Här. Vi P15-16 startar 11.23.

Ska försöka lägga ut en racerapport imorgon eller på söndag.

Tills dess, adjö. 

Årets första och enda Keps cup!

Tjngeling, hoppas ni alla mår bra och njuter av den Svenska högsommarn.

Årets första och enda Keps cup gick i söndags i Ursviks motionsspår, lite mer specifikt delar av Nick-spåret.

Har kört Nick spåret flera gånger, ett klassiskt spår som jag ofta kör under sommarn då den bara ligger 9km hemifrån.
Körde några varv i torsdags med Flockhart, vi körde ett varv för att få in tekniken och sedan två varv i "tävlingsfart" vilket va jobbigt värre.  Körde även 5 varv i fredags.
Inte var det bara jobbigt dock, självklart var det också super lerigt. Det fanns två partier som va värre än alla andra, ett av dem va några 400-500meter tjock lera i början av varvet och det andra ännu värre partiet var 100 pölar i slutet av varvet.
Där var det bara att köra igenom och inse att alla kläder, skor, hjälmar, cyklar etc kommer behövas saneras efteråt. Men men, vad gör man inte för att spara någon sekund eller två?

Jag vaknade kl 9 och plockade fram alla grejer, åt frukost, kollade cykeldelar online och allt annat vanligt innan jag cyklade hemifrån 9:45.
Kom fram till ursvik några 20 minuter senare.
När jag kom fram så lämnade jag väskan och drog ut på ett varv bara för att friska upp minnet på de olika spårvalen, bl.a två lite svårare partier. En backe som är hyfsat teknisk och en stenhäll som är rätt så brant.

Det första leriga 500 meters partiet lyste i sin frånvaro då de hade tagit bort det partiet, härligt. Tyvärr så var det värsta partiet kvar, de 100 metrarna som var dränkta i vattnet.

Kom tillbaka till startområdet där jag hämtade ut min nummerlapp och "klassade" upp mig till Senior istället för P15-16 och sen var det bara att invänta starten.

Ställde mig i första startled med de andra som också körde Senior. Det var alltså Jag, 3 från Länna sport CK, 2 CRT och en från ryskaposten racing. Såg lite roligt ut, jag var verkligen ute på hal is. En mycket längre tävling än vanligt med snabbare gubbar än vanligt, det kan bara gå åt ett håll. Fel.

Men det gäller att fortfarande ha humöret på topp. Bilden tagen av Åsa  Larsson

Starten gick och allt kändes bra. Klarade av båda tekniska partierna utan några problem.
Första varvet tog 12.15 minuter och jag rullade genom varvning med Hasse och Henrik Mård.
Va tvungen att släppa iväg Mård bröderna någon kilometer efter varvning för att inte vägga allt för hårt.
Varv 2 går också bra och kör in på 13.23.
Sen ut på varv 3 så kommer Per Kumlin ikapp, han är inte så startsnabb fast uthållig så lägger mig på hans rulle. På varv 3 så klarar jag första tekniska backen fast får det lite svårt vid toppen av stenhällen då jag inte han ta så mycket fart innan då det var en person som vi varvat framför mig.
3e varvet tog 13.41

Men efter 3 varv så börjar motorn att ge upp, vanliga tävlingar brukar bara gå hit för mig så dessa två extra varv var outforskat territorium.
Va tvungen att sakta ner lite så släppte Per efter halva varv 4. Finns inte så mycket mer att säga, körde varv 4 och 5 på 14.18 minuter. Den extra distansen va grymt jobbit och mycke längre än vad jag är van vid. Visst långloppstävlingar kan vara uppåt 2 timmar fast XC tävlingar som är mycket intensivare brukar inte vara längre än 45 minuter.

Rullade imål på totalt 1.07.55. En bra tid med tanke på den nya längden av tävling. Räkte till en 5e plats. Det va 6 minuter efter vinnaren Johan Possman.

Pratta lite skit med alla där och sen rullade jag hem.

Blev totalt 19 km, 437 höjdmeter, 231 watt i normalized power, 185bpm i genomsnittlig puls.
Strava finns här. (Bara tävlingen inte innan och efter)

Här kommer några flera bilder från tävlingen återigen tagna av Åsa Larsson

Tack och adjö!

Täby KM #1

I Onsdags var det dags för första klubbmästerskappet

Kom hem någon gång runt 15, förberedde cykeln och alla grejer som behövdes. Satt och gjorde mest ingenting fram till kl 16 då vi skulle åka.  Det tar cirka 40 minuter att åka upp dit och sen ville vi hinna provköra banan några varv i lugn och ro innan starten gick kl 19.

Hade haft Nationella prov i Religion i skolan så att komma iväg och cykla va riktigt skönt, att få komma undan från allt pluggande, stress och religiöst påhitt och bara fokusera på att inte bli varvad av Joel. Härligt värre.

Körde runt 2 varv i ett lätt tempo med Olle. Banan var riktigt roligt, hyfsat teknisk ändå (Rötter och stenar men inga stora dropp eller liknande) det var nog mest tekniken som kom att avgöra resultatet då det inte riktigt finns några backar/långa sträckor att ta ut sig själv på. Visst det var ansträngande fast tekniken var nog fortfarande den mest avgörande faktorn.

Sen träffade vi Joel och Gustav och efter lite skitsnack så drog vi iväg på ett varv. Kan säga er att Joel nog tar hem det mesta iår. Han är riktigt stark och hans uppvärmning/lugnt varv var ändå  "rätt så" ansträngande. Varvet innan detta varv snittade jag 160 bpm i puls medans med Joel snittade jag 179 bpm, ouch. 179bpm är 88% av min max puls (202 bpm) så det gick snabbt, för mig i alla fall.

Körde ett till varv med Joel som var lite lugnare på 175bpm, det bör dock tilläggas att det är svårt att "ta det lugnt" på den här banan, nämnde ju innan att den inte var en ansträngande bana fast det finns många små backar/branter där man måste trycka på för att ens komma upp. Så där ljög jag för er.

Efter varvet tog vi det lugnt och snackade ännu lite skit innan starten. Med 5 minuter kvar till start gick vi och ställde oss i första startled. Hade nämligen planerat att köra Senior iår på Täby km för att få in lite längre tävlingar då Juniortävlingarna är längre. (än P15-16 som jag kör nu)
 5/6 varv istället för vanliga 3. På denna bana är det egentligen ingen skillnad då varvtiderna ligger på cirka 7.30 minuter under tävlingarna så Senior på denna bana hade blivit lika långt som vanliga tävlingar fast när varvtiderna närmar sig 10-12min så börjar det bli långt. För en XCO tävling.

Denna bild knäppte Staffan innan starten.

 Starten gick och utöver att det var lite trångt i första kurvan så gick allt bra. Bestämde mig redan innan vi kom hit för att ta det lugnt de första 3/5 varven så hamnade lite onödigt långt bak, 7e plats i "ledet" när vi kom in i skogen men allt kändes bra och jag hade mycket energi kvar.
 Hängde med täten hyfsat lätt utan att gå in i det röda.
Första minuten snittade jag 175 bpm i puls och 370 watt (Egentligen lite högre då vi inte trampade rätt så ofta.
Men efter 500 meter känner jag hur jag glider runt ovanligt mycket på bakhjulen, stenar slår igenom och träffar nästan fälgen så stannar och känner på lufttrycket. Känns ovanligt lågt men inte punka. Så fortsätter.
Men 400 meter senare så känns cykeln helt okörbar så stannar återigen för att känna på däcktrycket. Alldeles för lågt, Vet inte vad som hände men tror att jag måste burpat däcket för hjulet förlorade inget mer däcktryck efter det där. Eller något knas med tubeless setupen.

Var tvungen att springa med cykeln i ett halvt varv för att byta hjul. Segt. Fick hjälpa till att sätta på en avhoppad kedja och leka mekaniker vilket var kul, härligt att hjälpa andra tävlande.

Sprang runt ett varv på 17:20 minuter. Ajajaj. Sen när jag kom till start och målområdet var jag tvungen att byta hjul.
Hade tagit med träningshjulen ifall något sånt här skulle hända men hade självklart glömt att ta fram dem ur bilen. Bra jobbat William, verkligen. Så var tvungen att springa 200 meter i cykelskor (Vilket för övrigt såg för djävligt ut) till bilen. Låsa upp bilen, ta ut hjulet ur hjulväskan och sedan springa tillbaka 200 meter i cykelskor (vilket fortfarande såg för djävligt ut) Man ska inte springa i cykelskor. Tur att man hade mtb skor och inte landsvägs skor, det hade vart jobbigt.

Satte på reservbakhjulet och körde iväg igen, nu hade jag tappat så mycket tid så just nu handlade det bara om att få ett bra träningspass.

Hinner köra kanske 1500 meter denna gång innan framhjulet börjar spruta gucka ur sig. Hade inte kört på något vasst så vet inte vad som hände här. Var bara att rulla imål och traska hemmåt.

Så första Km kan sammanfattas som Höga ambitioner som dubbelpunktering satte stopp för.

Gonatt!

Vinterdistans

Tjo tjo hoppas ni alla har haft en trevlig påsk med mycket godis och god mat.

Planen för idag var egentligen obefintlig. Vilodag med andra ord, hade behövts efter 4 dagars hårdkörning.

Men när Kajsa frågar om man vill hänga med på 4 timmars distans så tackar man inte nej. Att snacka skit i några timmar är ju alltid kul.

Planen var att Fabian också skulle följa med men det hade blivit lite för långt för honom så han skippade dagens pass. Synd.

Han har 25km hemifrån till Nockebybron där vi träffades.

Vi träffades 10.40 vid Nockebybron och satte sedan fart ut mot Ekerö/Färingsö. Härligt att köra på morgonen då man får det överstökat. I vanliga fall hade jag startat någon gång runt kl 5 och kommit hem 9, Men nu har jag ju haft hela eftermiddagen över till annat såsom att titta på Tour of Flanders.

Vi cyklade ut mot Ekerö och körde FRA sträckan vilket blev några kilometer extra. Härligt värre. När vi kom till Tapströms så svängde vi av mot Färingsö och fortsatte på en cykelväg i ett bra tag innan vi började köra på gatan.

Det som är bra med vägarna ute på Ekerö är ju att det typ inte kör några bilar här, visst du kanske blir omkörd av 2 eller 3 bilar men det är ingenting jämfört med t.ex Stockholm.

Efter 33km så kom vi ut till Färentuna (Vilket ni självklart vet vart det är?) Sen så vände vi hemåt på en liten loop innan vi fortsatte på samma väg som vi kom ifrån.

Finns inte så mycket mer att säga än att det var kyligt, långt, molnigt, härligt och jobbigt.Juste, Kajsa körde ett gäng 30 sekunders intervaller också.

När jag kom hem efter 3,30h cyklning så var man bara lagom trött och hungrig.Det blev totalt 80km, 3,30h och 630 höjdmeter.Stackars Kajsa var tvungen att cykla hem också. Hon hade redan cyklat hit och att sen cykla hem är ju galet. Hon cyklade 113km och 5,30h idag. Nytt rekord för henne både distans och tidvis. Hatten av till dig Kajsa.

Kung e du Kajsa. Hon brukar läsa bloggen så shoutout till dig.

Nu ska det ätas och sovas. Gonatt!

Gran Canaria dag 6

Sista rycket

Idag var det dags att åka hem. 

Men då vi åkte hem klockan 3 på eftermiddagen så kunde vi trycka in ett sista pass innan vi for iväg till kallare klimat.  Dagens pass var mer om att få fina runda nummer på Strava istället för bra intensiv träning som vi kanske borde gjort men whatever.

Vi satte iväg klockan 9 istället för det vanliga klockan 11 för att hinna med mera cykling men jag kan garantera att jag inte åt mindre. Inte tänker jag ge upp min värdefulla mat för mera cykling inte.

Vi rullade ut som vanligt och körde ut till Ayagaures (Samma backe som igår) och körde upp lugnt och sen ner runt andra sidan backen.  Rullade upp för en till backe på 500 höjdmeter innan vi avslutade med någon timmes lätt rull längsmed kusten.

Vi kom hem till hotellet efter närmare 4 timmars cykling och hade 45 minuter på oss att lämna in cyklarna och duscha/fixa oss innan taxin kom, vilket var bara "lagom" stressigt men vi lyckades hinna med allt och jag hann till och med köpa en glass från den närliggande affären som jag tryckte i mig precis när taxin kom.

9 timmar senare så kom vi äntligen hem efter någon vecka på språng.

Totalt blev det 24,57 timmar 490km och 10 005 höjdmeter på 6 dagar. Inte helt dåligt om ni frågar mig.

Vill bara tacka alla som läst dessa inlägg från min Gran Canaria träningsresa. Riktigt kul att ni läst om mina bragder. Ursäkta att inläggen tog så lång tid, väldigt lång tid faktiskt.

Ska försöka skriva 2-3 inlägg varje vecka nu förhoppningsvis. 

Lämnar er med några bilder.

Gran Canaria dag 5

Dags att trycka ut det sista.

Tjingeling.
 Hoppas ni alla mår bra och att ni tränat bra inför säsongen som komma skall.

Dag 5 var tyvärr den sista fulla dagen på Gran Canaria. Vi skulle hinna med en liten tur dagen efter men det skulle bara vara i några timmar. Därför så bestämde vi oss för att köra lite backintervaller, vilket aldrig är helt fel i 25 graders värme med långa backar jämfört med Sveriges "toppar" på 70 höjdmeter.

Vi rullade iväg kl 11 efter en ordentlig frukost på kanske 1500-2000 kalorier, härligt med mat, mycket mat. Vi cyklade de 15 kilometerna ut till backen i ett lugnt tempo. 

Backen heter Ayagaures och är 3.7 km lång. ca 170 höjdmeter och tar runt 15 minuter beroende på tempo.
Backen börjar med 6 st serpentiner följt av en liten nerförsbacke i några 40-50 sekunder. Vilket gör att den står ut som en hyfsat unik klättring, den är inte bara rakt upp i en "rak" linje som de flesta backar utan innehåller först ett gäng serpentiner, en hyfsat lång nerförsbacke följt av den större delen klättring.

Vi började med att köra upp i ett hyfsat tempo i runt 170 bpm. Vilket var ungefär så lugnt man kunde köra.  Det resulterade i en tid på 18:26. Respektabelt.
Sen efter det var det självklart dags att maxa sig uppför backen.
Slängde av mig ryggsäcken och vattenflaskorna i närmaste buske och tog sikte mot kom:et.

Satte iväg på ett högt tempo som jag visste jag kunde hålla cirka 15 minuter. Med förhoppningarna att öka de sista minutrarna.

Måste ändå säga att jag inte gillar den där lilla nerförsbacken. Den ger en tillräckligt med tid för att gå ner i puls och gör att hela ditt "flow" saboteras enligt mig.
Du hinner maxa dig i 5 minuter innan du "måste" vila i några sekunder vilket gör att benen blir stumma. Du kan inte trampa i nerförsbacken då den har flertalet kurvor där du måste 
sakta in/ inte accelerera. Men men.

Körde upp på 14.26 minuter. Finns inte så mycket mer att säga än att det gjorde ont och var jobbigt. Snittade 190 bpm med ett max på 201.Det blev en delad 1200de plats av 9200 personer som försökt på segmentet (Strava). Inte illa efter 5 dagars träning.

Kom:et ligger på 9.25 vilket är snäppet bättre än det jag körde på. Sverige är till och med representerade i top 10 av 2 cyklister. Michael Olsson och Lucas Eriksson på 9.47 och 9.45 
respektive. 

Efter dessa två försök så körde vi upp för backen tre till gånger innan vi styrde skeppet mot mot ett fikastopp. Otroligt nog hade vi inte stannat på ett café innan det här.  Riktigt konstigt med tanke på att vi hade vart här i 4 dagar redan. Liksom hallå? Cyklister som stannar inte på cafér? Satan vad underligt. 

Jag lyckades hitta en kladdkaka med mitt namn på. Smakade typ som en klassisk svensk kladdkaka fast inte lika söt och lite mindre kladdig. Oturligt nog så serverades den med glass men det är bara att gilla läget ;)

Vi körde upp för en lite längre stigning på 1 timme innan vi drog hem.
När vi kom hem efter 6,30h hade vi cyklat 5 timmar, 94 km, 2219 höjdmeter.

Det som jag insåg när vi kom hem var ju att jag glömde att sätta på solkräm innan vi åkte imorse. Det märktes och kändes inget under och direkt efter cyklingen men med facit i hand så kan jag säga att det inte gick att sätta på sig kläder igen dagen efter.

Aja vad kan man göra. (Utöver att inte glömma solkräm)
Adios nu ska det tittas Gw:s mord. Sussa söt.

Gran Canaria Dag 4

Dag 4

Idag stog det flertalet 90 sekunders maxspurter på ordningen.

Vi cyklade längsmed kusten tills vi hittade en lämplig backe, valet landade på en 500 meter lång backe med endast 20 höjdmeters skillnad. Slängde av mig alla flaskor, ryggsäckar etc och började köra.

Första gången var jag inte helt förvånansvärt snabbast upp. Satte en tid på 1.25min. Vilket blev en  1370 de plats av 17 400 personer på Strava. Respektabelt värre. 

Fortsatte i samma höga tempo men med allt sämre tider. Jag säger sämre men tiderna låg alla runt 1.28 till 1.32 så det var ingen massiv ökning i tid.

Efter fem gångers maxande så tar vi en längre paus på några minuter vid botten av backen.

 Då precis när vi ska börja igen så kommer Fredrik och Gunnar förbi, några cyklister från Stockholm som vi känner. Härligt att träffa andra svenskar här på Gran Canaria. Vi pratade i några fem minuter innan vi drog igång spurtandet igen.

För övrigt så har vi träffat på massvis med människor som vi känner, Paul och Erik Greijus, Oskar och Erik Ekman, 5st Kvänums IF cyklister, Calle Friberg, Lisa Norden sen också Fredrik och Gunnar.

Dock så gick det bara en gång uppför backen innan jag kände att benen inte svarade som jag ville. Var inte nöjd med prestationen så vi sket i 90 sekundrarna och körde mera längsmed kusten.

Vi körde till Arguineguin där vi stannade och åt lunch. 

Åt en Carbon bleu (en schnitzel med smält ost och skinka mellan) medans pappa åt en pasta Carbonara och drack sitt kaffe.

 Efter någon timmes ätande och chillande så rullade vi tillbaka hemåt.

Det stora problemet var dock att när vi kom hem hade vi bara kört i 39km och virka 2 timmar, inte kom vi hit för att cykla 39km och 2 timmar. Även om de två timmarna hade varit hyfsat ansträngande med 90 sekunders intervallerna.

'

Vi bestämmer oss rätt så snabbt för att cykla upp till Comunidad La Lumbre vilket är inåt land, uppför berget. Men när vi står där och funderar över vart vi ska cykla så rullar Alban lakata och Kristian hynek förbi! För er som inte vet är Alban lakata världsmästaren i mtb marathon. Inte varje dag man ser en sån. Kristian hynek är med i samma proffslag som honom.

På toppen av berget

Vi cyklar uppför i dryga 1 timme för att sedan rulla hem igen. Lite extra tid och distans i benen.

När vi kom hem hade vi kört 61 km, 3 timmar och cirka 1100 höjdmeter. Inte fy skäms efter gårdagens strapatser. 

Bara att börja återhämta sig igen.

Tack och adjö!

Gran Canaria Dag 3

Dags för revansch

Gokväll!

Efter en slitig andra dag så var det dags för revansch.

Igår var inte bara problemet benen men även motivationen. Med tanke på den bristande motivationen igår så var det kanske inte det smartaste att planera in två "maxningar" upp till Soria idag. Men men, vad kan man göra utöver det otänkbara att inte maxa sig?

Vi vaknade kl 8 och gav oss hemifrån runt 10 efter en go frukost. Vi cyklade 27 km längsmed kusten och sedan inåt land (uppför berget).

 När vi kom fram till klättringen Så var planen att "maxa" oss uppför berget två gånger, äta lunch uppe i Soria och sedan vända om hem. Jag sätter maxa inom parenteser då planen var att hålla 175 bpm (Min tröskelpuls) i de cirka 25 min som det tar att köra de 420 höjdmeter som backen har.  175bpm är ansträngande men inte omöjligt.

 Tyvärr var det svårt att inte köra hårt så efter 4 minuter var pulsen uppe i 185 bpm, Inte särskilt bra med tanke på att planen var 175. Körde upp på tiden 25:41 med snittpulsen 184 och max 196 (var tvungen att stanna för att jag gick ut för hårt, förlorade cirka 50sek på det)

Så nu sitter jag på toppen av backen och insåg att det inte gick att hålla 175 bpm men hade en gång kvar, vad gör man då? 

Maxar från början såklart. Tyvärr hade jag ju redan kört upp en gång på en hyfsat snabb och ansträngande tid så visste att jag inte skulle få en så bra tid som jag var kapabel till att prestera. Tur att tider på Strava inte betyder mycket.

haha där var jag rolig va?

Kör upp för klättringen en gång till med lagom krispiga ben. Allt gick bra denna gång förutom att jag förlorade 20 sekunder på att vänta in några vägarbetare.

Denna gången blev det 24 min blankt, hade kommit upp på 23:39 om det inte var för arbetarna men vad kan man göra. Snittar 189 bpm denna gången med 201 (!) i maxpuls. 

När det kommer till Strava (som inte spelar någon roll) så kom jag in på en respektabel 2091de placering av de cirka 13 300 olika personers försök som finns på Strava.

Hade kommit in på en 1876 plats om det inte var för dem, sen hade jag redan maxat mig en gång. 

Men nej jag är inte sur.

Galet att Simon Andreassen satte en tid på 15:41 där han snittade 420 watt (Han var 18 år då)

Tror inte jag klarar att kapa 8 minuter på 3 år (eller?) 

Efter att ha vilat några välbehövliga 5 minuter så rullade vi in till Soria för att äta lunch.

Vi åt båda en grillad macka med ost,skinka och sallad. Riktigt gott men tyvärr var servicen inte helt 100. Servitören blandade ihop våra 2 vatten 1 cola till 1 vatten 2 cola, och det tog kanske 30 minuter att få betala notan. Dock så var han en mycket trevlig och rolig kille så bonuspoäng för det.

Inget speciellt hände efter det. Vi rullade hemåt, åt mycket mat och förberedde oss inför morgondagen, med andra ord vi sov mycket. 

Gran Canaria dag 2

Tillbaka till verkligheten

Tydligen kan man inte cykla i 7 timmar och sen förvänta sig att cykla bra dagen efter.

Dag två hade vi planerat att cykla i cirka 5 timmar med runt 2000 höjdmeter men tyvärr kände jag mig alldeles för sliten för ännu en långtur.
Så vi bestämde oss för att köra en liten lugnare tur längsmed kusten istället vilket nog var ett bra beslut med tanke på det dåliga vädret och mina trötta ben. 

Vi cyklade mot Puerto Rico där vi åt lunch. Efter någon timme på restaurangen vände vi hem precis innan den riktiga klättringen borde ha börjat.
Tyvärr så började det regna galet mycket, det verkligen pissade ner. Inte riktigt vad vi kom hit för men det var fortfarande bättre än -17 i Stockholm.

Det blev 57km med 850 höjdmeter  Stravan

Ursäkta att det tog sån tid från första till andra dagens blogg inlägg, ska försöka skriva snabbare ;)

Gran Canaria 2018 dag 1

Tjo

Hoppas ni alla mår bra och att ni fått en bra start på veckan.

Idag stog cirka 5 000 höjdmeter och 136 km cykling i bergen på schemat. Ett för övrigt fullspäckat schema närmaste veckan.

Väderprognosen för idag såg lite skakig ut med regnskurar runt kl 16 men inte tänkte vi böja oss efter vad moder jord har planerat, nej nej verkligen inte. (Spoiler: vi borde ha gjort det)

Väckning kl 8 för att äta frukost och förbereda alla kläder och grejer som skulle behövas.

Kl 9 gick avfärden ifrån hotellet till Free-motion där vi hyrde cyklarna. Kanske lite överdramatiserat, Free-motion ligger knappa 50m ifrån hotellet.

Tog oss kanske 45 minuter att få cyklarna och så fixade vi lite inställningar och annat i 15 minuter.

Men kl 10.00 den 27 februari 2018 lämnade skeppet hamn och vi satte segel mot en massa höjdmeter.

Den första timmen var hyfsat platt med bara 300 höjdmeter men sedan så började klättringen. 

Jag satte eget tempo och höll då 180bpm i 50min. Efter de 50 minuterna så svängde vi in på en riktigt misssköt väg, underlaget var inte av de finare jag cyklat på.  Vi fortsatte på den vägen i en timme innan asfalten blev bra igen. 

Den totala klättringen blev på 3,30h och jag snittade 170bpm (!)

Så tillsist efter 63km cyklande och 5timmar så kom vi fram till Pozo de las Nieves, Gran Canarias högsta punkt på cirka 2000möh, utsikten hade varit så jäkla fin om det inte varit för den tjocka dimman eller det faktumet att vi uppe bland molnen.

Enligt den planerade Garminrutten så skulle vi kört raka vägen hem därifrån (cirka 35km) men tydligen så var vägen jag använt vid planeringen för mountainbikes, (läs riktig stökig och dålig väg) så vi var tvugna att vända om och köra raka vägen tillbaka. 

Det blev riktigt jäkla kallt att köra i 30km/h 2000möh i 5grader Celsius så frös som satan i cirka 1 timme innan vi kom under molnen igen (cirka 1000möh). Som tur var fanns det en resturang med en varm choklad som hade mitt namn skrivit på den, inte helt fel.

Glömde att nämna att vi skippade en del av den planerade turen p.g.a vädret. 

(30km och 2000höjdmeter extra.)

När vi kom hem visade garminen 127km, 6.40h och 2800 höjdmeter. En väll godkänd första dag.

Strava turen hittar du Här

I skrivande stund sitter jag och avnjuter min 4de skål Coco pops och försöker återhämta mig så bra som möjligt tills imorgon. Ses då!